Sliten Flisa...

Idag känner jag mig som om jag vore hundra år...minst...

Imorse vaknade jag med ledbruten rygg. Jag skottade balkongen igår och envis som jag är slutade jag inte fast det kändes som om ryggen gick av några gånger (ok det kanske var en liten överdrift, men det var jäkligt tungt).

Men eländet slutar inte med det. Till och från drabbas jag av otäcka små munblåsor, och för tillfället har jag en hel armé i munnen. Afte kallas fenomenet och gör SKITONT. Jag ser helt mongo ut när jag pratar för att det gör så ont i munnen..

Nu tycker man ju att en person inte borde drabbas mer än så på en och samma gång, men jo, det är möjligt. Jag har nämligen fått något j*a mysko eksem i ansiktet som är illrött, stort och mycket missklädande. Fjollig som man är störs jag ju då något enormt av detta, och går och kollar en gång i kvarten i spegeln om det möjligtvis har försvunnit, men icke. Någon som vet något om vad det skulle kunna vara?!

Ja summan av kardemumman är att jag känner mig som en sliten människa just nu. Men jag vet ju att det går över, och att det finns de som har det hundra gånger värre än lilla mig. Men ibland är det jäkla skönt att få klaga lite ;) Tur att man har så mysiga grisar och en snäll sambo som kan muntra upp!

Soffa & pinnar

Jag har ju tidigare berättat att vi köpt en ny soffa, så här kommer nu äntligen bild på underverket. Divanen är verkligen superskön att sitta i, och svinen och jag göttar oss på kvällarna.

Svinen gillar mys, men de gillar även pinnar. Därför har de fått videpinnar att gnaga på.

Det tar inte lång tid för dem att knapra en pinne till oigenkännlighet, se själva på bilden!

Annars lääängtar både jag & svinen efter vår. Just nu vräker det ner snö igen, suck.

Men nu borde det väl inte dröja alltför länge innan snön byts ut mot gräs...

Så var det snart måndag igen..

Så går den här helgen mot sitt slut. Idag har jag jobbat så det blev en väldigt kort helg.

Svinen äter som aldrig förr. De har varit lite på varandra den senaste tiden, muckar mot varandra. Men jag har inte fått uppfattningen att det är så stort allvar bakom, ser mest ut som bus. Igår klippte jag klorna på dem och råkade klippa lite för mycket på stackars Fred. Blodet sprutade (iaf om ni frågar Freddan). Men det har läkt fint och idag såg det bra ut igen. Öronen fick sig också en omgång. Det är helt sjukt vad George producerar öronvax! Så nu är grisarna nytrimmade.

Nu ska jag kolla till min farm på facebook...

Dåligt med bloggandet...

Ursh nu har jag verkligen vart dålig på att blogga. Ibland blir det liksom inte av, det är ju jämt så mycket annat som ska hinnas med. Nu vill jag iallafall passa på att önska alla en liten försenad kram på alla hjärtans dag. (Fred vill speciellt skicka en extra puss till hans favvo Lillemo).

Annars är allt bra, svinen har blivit ännu lite rundare, speciellt George har blitt en väldigt stadig gris. Soffan har äntligen dykt upp så nu gäller det att passa så att ingen av piggsen råkar pinka när de sitter i famnen. Det är filtar som gäller everytime nu. Soffan är alldeles alldeles underbar, på kvällarna vräker sig jag & kottarna i divanen. Ska försöka firra en bild så snart jag får ... ur vagnen.

Jag har även börjat längta mer och mer efter vååår. Är trött på snö och kyla. Jag vill ha tussilago och gröna knoppar, fjärilar och fågelkvitter. Jag tycker det har vart mysigt att det har vart en ordentlig vinter, men nu får det baske mig vara nog.

Här kommer en liten film som värmer i kylan:

Helg & flygande svin

Så går ännu en helg mot sitt slut. Jag förstår inte vart helgerna tar vägen, det är knappt man hinner blinka innan det är dags för måndag igen. Helgen har iallafall varit bra. Igår stod städning och handling på schemat, och dagen avslutades med tjejmiddag och bokdiskussioner. Idag har jag varit ute och ridit i snön, väldigt mysigt men också väldigt kallt.

Sedan kan jag berätta om en händelse som kunde ha slutat riktigt illa. Imorse när jag tittade på tv hade jag Freddan i soffan "under" mina ben i morgonrocken. Ena stunden låg han snällt stilla för att i nästa flyga rakt ut i luften och ner på vår luddiga matta. Därefter skenade han som en galning över parketten bort mot buren. När han kom fram till mattan kutade han omkring något varv för att sedan hysteriskt kasta sig in i buren....allt medan jag bara stod och gapade.

Fort som tusan sprang jag sedan bort till buren och tog upp honom, och kollade att han var ok. Som tur var hade inte svinet fått en skråma, han var helt ok men såklart lite skärrad. Ja jag säger då det, jag har haft honom legat så hur många gånger som helst, men nu får det bli mer säkert framöver. Kanske man borde inhandla en sele?!

Vad som egentligen hände är jag inte riktigt säker på. Kanske att han precis höll på att somna och blev rädd av någon anledning. Han har aldrig gjort något liknande förut så det måste ha hänt något som gjorde att han blev rädd. Men som sagt, i fortsättningen får han inte ligga så "fritt" utan i famnen.